Åskan själv igår...solstråle idag...

Ja vad ska man säga... igår var INGEN ROLIG dag alls för mig...eller för någon annan i min närvaro heller för den delen.
Det kändes segt på jobbet och jag var allmänt irriterad. Tur att Z:a är så lätt att tas med och kan se allt från den ljusa sidan.
Efter arbetsdagens slut var det dags för magdans men jag kände mig så sur och irriterad att jag nog spände mig. Jag fick bara ont överallt och sammandragningar. Det kändes bara allmänt jobbigt allting.

Micke hämtade mig när jag var klar efter magdansen och kosan bar mot ICA MAXI men det verkade som att hela jäkla stan med omnejd var inne i centrum vilket resulterade i köer och pantade, rent ut sagt trafikfarliga idioter. Jag kände hur stressen bara växte inom mig när vi stod nedanför polisbacken och väntade på att folk skulle köra. HUVVA, vad ilsken jag blev!

Vi klarade oss iallafall med blotta förskräckelsen över vad det faktiskt finns för människor där ute, i trafiken. Man börjar ju undra hur många "svarta" trafikskolor det finns här egentligen?

Humöret blev inte bättre på ICA MAXI. Jag tycker det är jobbigt med mat och det var en himlans massa folk där. Såklart. Men det värsta av allt där inne var nog när jag skulle plocka lite smågodis och kom fram till en sort jag verkligen kan bli sugen på...dock väldigt sällan men...surskallar (ironiskt nog). Då hade nån "ungj...el" (förhoppningsvis inte en vuxen iallafall) smakat på flera och lämnat en halväten slemmig banan just i den lådan. Jag tror att jag glömde av vart jag var och svor högt för en tant med troligtvis ett barnbarn bredvid sig lyfte blicken och gav mig en menande blick. Jag muttrade och fortsatte mitt godisplockande, fast jag var inte ens godissugen längre.

Jag var sur som citron hela vägen hem och försökte distrahera mig själv med godiset men det hjälpte föga.

Micke *snäll*  hade tinat kräftor och plockat med sig en baguette inför kvällen.

Han fixade fram allt medans jag rastade hundarna. Såhär i efterhand hade det nog varit bättre om han rastade hundarna och jag förberett middagen. Diesel känner ju direkt om jag är på sämre humör och blir tvärnojjig vilket ALLTID resulterar i att jag blir ännu mer irriterad/sur och till slut förbannad och låter det gå ut över honom.

Hela kvällan kantades av mitt surande och den enda som var lika glad för det var nog Tosca.

Micke gick och la sig tidigt för att jag var tråkig och tvär. Jag somnade med Tosca på soffan.

Imorse vaknade jag TIDIGT av att Micke gick upp och kände hur surandet hängde kvar som en baksmälla.

"Nej, lika bra att somna om", tänkte jag.

Det var verkligen tur för när jag vaknade nästa gång var jag på riktigt bra humör och kände mig utvilad.

Micke åkte till jobbet och jag tog allt i en lugn takt. Käkade frukost, skogaholmslimpa med falukorv och till det ett glas O'boy. Onyttigt, som vanligt på helgen men ändå. Allt för att hålla humöret uppe =P

09.20 bar det av ner till stallet för eventuellt en ridtur. Jag kände att, om hon inte ville komma till mig på en gång skulle jag bara klappa om henne idag.

Alla hästarna stod på "höjden" i hagen och putsade, kliade och myste med varandra. De tittade nyfiket på bilen när jag körde nerför backen. Jag visslade som vanligt på dem när jag klev ur bilen och Hekla tog några steg framåt och genomförde sedan sin vanliga rutin innan ridtur. Stretchade ryggen och gjorde "nummer 1 och nummer 2". Sedan kom hon i rask takt ner till mig och följde lugnt med in i stallet. Hon var helt cool-lugn nere i stallet, bara stod och hängde och mös av att bli borstad och ompysslad.

De senaste gångerna, eller typ hela våren har jag ridit med bett men idag tog jag "hack". Hekla var jättefin att rida idag. Vi tog en härlig skogstur och Diesel sprang runt med mindre träd i munnen och plaskade genom vattenfyllda diken. Vädret var ju hur härligt som helst. Skogen är verkligen underbar såhär på hösten när alla äckliga bromsar och mygg är borta, några enstaka mygg hankar sig väl fram men dom kan jag stå ut med.

En stoor fin svamp av okänd sort.

Jag brukar försöka "se livet i skogen" när jag är ute och det hjälper mycket mot min stress.

En stackars, ledsen sten

Jag kom att tänka på hur mycket jag fegat med Hekla den senaste tiden och lät henne ta en förtroendegalopp, mitt i skogen. På smala stigar och i sicksack mellan träden. Det var hur kul som helst och jag fick nästan lite dåligt samvete för att jag håller igen henne så ofta. Hon har verkligen full koll på sina hovar och mina ben jämte trädstammarna.

Vi var ute i 1,5 timme. När vi kom tillbaka till stallet knöt jag upp och ihop tyglarna och sadlade av henne utanför stallet, på en gräsmatta där hon sedan fick stå medans jag hängde in sadel och hjälm samt gjorde iordning hennes hink. Hon stod lugnt och mumsade gräs när jag kom ut.

Hur skön start på min lördagsförmiddag som helst.

Hemma hann jag bara med en dusch och snabb lunch innan Micke ville ut och plocka lite svamp till middagens svampsås. Vi åkte till vår "safe-spot" och hittade lite grann, lagom till en mustig svampsås iallafall.

Tosca med sin reflexsele, på svampjakt

Kanske åker vi till "mitt" ställe imorrn och plockar lite mer =).

Kvällen blir lugn, eventuellt ska jag och Tosca gå en promenad med en granne men mycket mer blir det inte idag.

Till middag blir det: potatisklyftor med grillad fläskkotlett och kantarellsås.

Tjoflöjt allihopa och ha en fortsatt härlig kväll.