Gårdagen började väl sisådär.
Vaknade som vanligt kl.06.00 och rastade Tosca.
Jag kände att en liten humörsvängning satts i gungning och gick och la mig igen. Jag och Tosca somnade om till 08.30 då Micke tyckte att vi skulle gå upp.
Tosca ville INTE gå upp så dags. Ibland kan jag se lite av Pira i henne. Morgontrött mammagris!
Jag hade lite känningar efter magdansen, inte mycket men… inte som träningsvärk heller. Får väl se hur länge till jag kan gå på den. Jag ska nog prova Zumba också innan det är helt utdömt att försöka röra på sig.
Tack Suzan för ”provträningarna”, ditt magdanspass är verkligen kuligt, men som sagt jag fick lite känningar sist och får se hur mycket till jag kan gå på det passet. Jag ska nog införskaffa ett 10-kort under resten av hösten och gå så mycket jag kan och orkar med magen ;-)
Tack för att ni, Elina och Suzan fick igång mig. Tack så jättemycket för det =) *kramiz*Efter frukost jäktade jag som attan ner till hästarna för att förbereda dem på en skogstur.
Jag hängde fram all utrustning, fyllde på vatten och slängde ut hö för att dom skulle vara belåtna när vi skulle komma ner vid 10.00. Skyndade hem och gjorde mig iordning.
Tyvärr bangade mitt ridsällskap, 20 minuter innan vi skulle ses. Inte helt oväntat dock. Det brukar hända, men det är alltid lika tråkigt. Så, nu kommer jag inte fråga igen. Nu får hon själv föreslå det. Jag kanske överreagerar men… Så är det iallafall. Hon är alltid mer än välkommen att följa med, om hon inte tänker banga i sista stund ;-)
Jag åkte i alla fall, lätt nedslagen ner till hästarna och tänkte ta en tur själv men Hekla kände nog att jag var lite sänkt för hon ville inte komma till mig i hagen. Efter lite övertalning fick jag på henne repgrimman och vi gick upp mot stallet. Hon stannade flera gånger och ville inte riktigt följa med mig och jag kände mig mer och mer besviken på allt. Väl uppe i stallet var hon spänd och bånglig, hon vibrerade i bogmuskulaturen och stod och hetsade mot boxdörren ut till de andra. Jag beslöt mig för att inte rida utan bara pysslade om och masserade hela henne istället.
Jag tvingar inte min häst att arbeta om hon inte vill, jag ställer inga krav. Jag ber henne, och vill hon inte tjatar jag inte speciellt mycket.
Förr hade jag inställningen att jag var tvungen att visa vem som bestämde och ”ta ledarskapet” , både vad det gällde hundar och hästar…och barn. Men Hekla…och Lasse har lärt mig att samarbete är mycket trevligare. Numera vill jag att mina djur följer mig för att dom vill det. Inte för att dom inte inte vågar annat. Ca 1,5 timme var jag nere och Hekla bara stod och hängde med huvudet och mös.
Det var ganska skönt att bara vara med Hekla igen. Det var längesen och jag känner att jag är hos henne för sällan. Min fina, vackra häst.
Micke hämtade mig i stallet vid halv 12 och efter en snabb lunch bar det av till Kungens Kurva för lite snabba ärenden. Tosca fick följa med och medans Micke var och klippte sig åkte hon och jag till HÖÖKS för lite miljöträning. Hon är hur cool som helst. Inte rädd för någonting. Om det är lite läskigt backar hon, analyserar och sedan går hon fram och på’t igen.
Alla var förstås helt lyriska inne på HÖÖKS och jag fick säga till vid minst 3 tillfällen att okända inte får lyfta upp henne.
Jag förstår inte grejen med att lyfta andras hundar bara för att dom är små? Det var ingen som ville lyfta upp Pira, och ingen som lyfter upp Diesel. Jag blir så irriterad på det. Fr.a för att jag inte vill att Tosca ska vara så utsatt som hon blir när främlingar eller andra än vi lyfter henne. Det är en enormt stor handling i hundens ögon att bli upplyft och det kräver en ömsesidig respekt, som hon inte har med andra än mig och Micke. Hon SKA inte ha det gentemot några andra heller för den delen.
Så därför, snälla lyft inte upp min hund om du inte vet att det är ok för mig.
I fredags kom min brors hund, Marlon till oss. Han ska vara här till söndag eftermiddag.
Jag var lite loj efter förmiddagens snuvning på ridtur och la ut en blänkare på FB om att ”ridsällskap önskades under eftermiddagen” och fick napp så gott som direkt. Av min vän Cicci. Hon kom ut vid 16.00 och vi åkte direkt ner till hästarna. Marlon fick följa med.
Den här gången kom Hekla fram direkt och det var inga problem att få med henne in. Malva var också framåt. Vi fixade iordning dem i lugn och ro i säkert 45-60 min innan vi begav oss ut. Malva trilskades som vanligt lite vid uppsittningen men som tur var hade Micke kommit förbi och höll i henne så jag slapp hoppa av och göra det. ”BusMalva” med riktiga ungsto-fasoner =) !
Helt underbart. Marlon fick kämpa för att hinna med och när vi väl stannade upp efter galopperna såg vi, långt borta en svart prick som allteftersom den närmade sig förvandlades till en stor rottismun med en oxfilé fladdrande på sidan. Haha, lillkillen kämpade tappert. Jag var så glad och det kändes så bra med Hekla. Tack Cicci, tack!
Väl tillbaka i stallet sadlade vi av ute på gräsmattan och hästarna fick gå fritt en stund. Det verkade uppskattas mycket. Efter ridning och pyssel vinkade jag av världens bästa Cicci. Efter 10 minuter ångrade jag mig och ville erbjuda henne middag, men jag kom på att hon troligtvis redan var på motorvägen vid det laget. Inte meningen att schasa iväg dig Cic ;-) Det får bli en annan dag.
Tack mina vänner (Micke, Tosca, Cicci, Hekla, Malva och Marlon) för en härlig dag / eftermiddag.
En lite halvtrist förmiddag som utvecklades till en härlig hösteftermiddag / kväll.Somnade framför tvn till "Djävulen bär Prada", en film som jag för övrigt tycker är helt ok och ganska kul... Men men...
Idag blir det ridning igen, med Mickes syster Åsa på Malva och Andreas på Primus. Eller så byter vi hästar lite huller om buller. Får se vad dagen har att erbjuda...
Rapport kommer senare.... OVER AND OUT!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar